fattig..

Det enda jag har här hemma och göra är ju min dator.. Här kan jag kolla kläder, smycken och RESOR. Men ju längre jag är hemma desto mindre kommer jag kunna köpa. Fy fan så taskigt det här är.

Får drömma mig bort till Thailand eller nån annanstans för jag lär ju inte ha råd att åka inom snart framtid om det ska vara så här

omvårdnad på Pra hang. Daniel och jag får våra fötter fixade :)

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0