"Tränad" och hånad.

Kära Bloggbok.
Måndag igen. Gud vad helgerna och veckorna går fort.

 Fick idag för mig att jag skulle träna på min fina wii-balanceboard som jag fick av min underbara lillebror i julklapp. Jag hade glömt bort varför jag inte använt den på två veckor. Men så fort jag ställde mig på den förstod jag. Det bor en elak liten gubbe i den!! Du ställer dig på den med en skön känsla över att få ha kul och svettas lite. Då börjar den lilla djävulen med att påminna hur länge sedan man tränade. Precis efter det informerar den om att man gått upp 0,2 kilo. Känslorna av besvikelse och ren ilska bubblar inom dig, men än är det inte slut. Då lägger den bomben och menar att min 20-plus kropp är som en 33 årings! Och jag kan lova dig bloggbok.. Jag känner mig inte som en 33-åring.  Känner mig mer som en bokstavs-diagnoserad 9- åring när jag joggar ett "långdistans lopp" på stället i mitt vardagsrum, eller boxas rakt ut i luften och nickar fotbollar som inte finns.. Men nu är det gjort och jag känner mig faktiskt lite mer tillfreds med mig själv än vad jag var innan. Så syftet är ju gott.
Jag kan ändå tycka att att det är konstigt att JAG inte gillar den elaka lilla balans-brädans tillvägagångsätt. Jag har ju aldrig varit ett fan av gullande och kompimanger utan alltid gillat raka puckar och konservativ kritik. Men det gäller tydligen inte när det gäller vikt och hälsa. Man kan ju tycka att den lille kan säga något snällt iaf..

Imorgon skall Daniel simma i isvak med skolan. Jag hade gett mycket pengar för att få se detta. Han är rädd för att få vatten i ansiktet och ger ifrån sig gälla, konstiga läten när han tror att han skall drunkna. Var ni i närheten av Nyköpings/ Oxelösunds skärgård i somras kan ni ha hört en ljus flickröst skrika "Jag drunknar, jag drunknar" . Och det mina vänner kan ha varit min macho-kille i ett försök att ta sig in till bryggan. Men hur som helst önskar jag honom lycka till!

Nu skall jag laga lite mat till mig själv efter ett hårt träningspass :)

                                                                                                                    XOXO/ Sandra


Kommentarer
Postat av: Öinda

2009-02-02 @ 23:11:47
Postat av: Linda

Jag kan intyga.. ang Daniels rädsla för vatten och flickaktig små skrik....det var sjukt kul...hahahahahah

2009-02-02 @ 23:13:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0